Plusgirokonto för gåvor är (märk gärna donationen med "till Emir"): CHANS 15 63 80-8 Djurskydd i
Östeuropa 10 04 56-3
Uppgifter för Er, som vill betala direkt till hundhemmet finns HÄR
Människor med den goda viljan att hjälpa,
hjälp oss rädda de lidande djuren!
Torterade, utsvultna, misshandlade, fastbundna, hängda, dränkta, kastade
ut från bilar, alla är de offer för människans grymhet. Liksom människan
lider de av skador, törst och hunger. De vet också vad rädsla,
förtvivlan och otrygghet är. De är lojala och deras kärlek är
villkorslös. I våra stressade liv med våra problem lägger vi inte märke
till deras lidande. Vi ska inte vara okänsliga för deras smärta, De kan
inte skydda sig själva eller klaga på sitt öde.
EMIR ingriper vid fall av misshandel av djur och har också möjlighet att
bereda skydd för hemlösa djur och offer för olyckor och människans
ignorans. Vi är så tacksamma för att vi lyckats hjälpa många hundar till
ett bättre liv och hoppas att vi kommer att kunna rädda många fler.
EMIRs projekt för räddning av hemlösa hundar startades 1993. Då hjälptes
djur, mest hundar, till säkerhet i Krystynas eget hus och trädgård i en
mindre skala. På grund av ett enormt behov och tack vare viss ekonomisk
hjälp från Sverige på senare tid har nu hundgården byggts ut till att ta
emot cirka 90 hundar. Just nu har cirka 140 hundar sitt hem på EMIR,
varav många av de äldre, utsatta och sjuka hundarna bor inne i Krystynas
hus.
Utanför trädgården har man inrättat 10 stycken olika hundgårdar i
storlekar från 45 till 1500 kvadratmeter. Dessutom finns 1
behandlingsrum och 3 boxar för sjuka hundar, alla med värme (från en
spis) under vintern. Hägnet är inte stort, det skulle behöva bli större
men det finns helt enkelt inte ekonomiska möjligheter att utöka mer. Det
finns framför allt ett stort behov att kunna rehabilitera fler hundar
med traumatisk bakgrund men för det måste en isolerad plats för dem
kunna ordnas i framtiden.
Hemlösa, skadade och vanvårdade hundar lämnas, hittas eller hämtas i en
aldrig sinande ström. Mycket ofta kommer de från ansvarslösa ägare som
bara vill bli av med dem, de kastas ut från bilar – under körning – på
gatan, i bästa fall(!) slängs de ut på parkeringsplatser. Olika sorters
väg- och byggarbetsplatser är också ställen man gör sig av med hundarna
samt campingplatser eller de blir helt enkelt bara slängda i soporna.
Anledningar att göra sig av med dem kan vara att hunden fått valpar (men
man vill inte kastrera!), att den blivit sjuk, att man ska flytta eller
ägaren blivit sjuk eller dött eller man har helt enkelt tröttnat.
Mängder av svårt trafikskadade djur lämnas också att gå en plågsam död
till mötes vid vägkanten. Många andra hundar står ”bara” i hela sitt liv
utan skydd för sol eller kyla i en kort kedja med mycket sporadisk
tillgång till mat och vatten och tynar sakta bort. Tyvärr får EMIR också
många rapporter om djur som fallit offer för tortyr och bestialiska
skador och övergrepp, ofta utförda av ägaren själv, ibland använt som en
form av avlivning. Ett vanligt sätt att slippa anstränga sig vid
avlivning är att binda och överge hunden långt in i skogen. Vissa ägare
tar till mer ”sofistikerade” metoder, som tex. att lägga ett klädesplagg
på en svårtillgänglig plats, kommendera hunden att vakta plagget där och
sedan låta den svälta ihjäl.
Listan av grymhet är ändlös. Krystyna säger: i min yrkesroll som
djurskyddsinspektör ser jag så mycket lidande. Vi hjälper så många vi
kan och efter veterinärvård får djuren en fristad hos oss där de kan få
känna sig trygga och få mat varje dag och slippa slag och misshandel. Vi
kan tyvärr inte alltid göra så mycket för deras torterade själar men vi
gör vårt bästa för att med tålamod och varsamhet med tiden försöka få
dem att förstå att inte ALLA människor misshandlar och skrämmer, ofta
lyckas vi, då är glädjen stor. Målet är ju att så småningom finna ett
kärleksfullt och lämpligt hem för dem. Rimligtvis borde detta på sikt
minska antalet lidande hundar men dessvärre syns inget slut. Vi mottar
hela tiden nya rapporter om djur i nöd, detta är ju, i sig, ett tecken
på att människor börjar reagera och vill hjälpa djur som far illa. Även
om det inte ser ljust ut just nu kommer förhoppningsvis en
dag när vi inte längre behövs och alla tar hand om sina djur. Tills
detta händer måste vi hjälpa dem.
Jezynka, hittad svårt skadad efter trafikolycka, bakbenet opererades men
frambenet kunde inte räddas.
Adopterad i Polen.
Abra, utkastad från en "valpfabrik" eftersom hennes kropp inte orkade
föda fler valpar.
Blev mycket bättre på EMIR men var helt utsliten.
Krystynas trädgård var hennes favoritplats.
Efter några härliga månader somnade hon in sensommaren 2007.
Till vänster: Aksa i det hundhem hon hittades av en volontär innan hon blev hjälpt
till EMIR.
Till höger: Pippi (adopterad i Polen), Aksa (adopterad i Sverige, numera Gosia) och Manka.
Emi, 8-årig tik, hämtad i nordöstra Polen av Krystyna.
Totalt utsvulten,
slagen och utsatt för sexuellt våld av sin ägare,
mångårig vanvård och
misshandel.
Hade krossad höftled som fått självläka, var undernärd och
mycket deprimerad.
Numera välmående i eget hem i Tyskland.
Här med
kompisen Sultan, hittad överkörd vid vägen. Han är nu också helt
återställd och har adopterats i Polen.
Ari, fastkedjad sedan flera år, skadad av djur eller människa.
Tillbringade lång tid på djursjukhuset, adopterades av en
veterinärassistent.
Czarla hittades bunden långt inne i skogen - i en stor myrstack! Räddad
i sista stund. (Adopterad i Polen).
Krystyna håller föredrag i skolan om djur och hur djur ska tas om hand.
Majo, hittades utmärglad och mycket svårt misshandlad av barn
och fick
snabbt komma till veterinärvård. Trots den grymma behandlingen är han
ändå kärleksfull mot barnen i den familj där han efter tillfrisknandet
fick sitt hem!
Besök från Sverige. Vem är gladast, besökarna eller de besökta??