|
|
|
Plusgirokonto för gåvor är:
CHANS 15 63 80-8 Djurskydd i Östeuropa 10 04 56-3 märk gärna donationen med "till Emir" Uppgifter för Er, som vill betala direkt till hundhemmet finns HÄR |
Theodora(Otero)
![]() |
| Otero |
31 mars 2010:
Det kom en hälsning från Theos familj:
Allt är väl med henne och är en glad och rolig tjej. Hon har sina hyss
för sig och får hon syn på ett rådjur blir hon plötsligt alldeles döv
och lyssnar inte alls en stund och sedan skäms hon och säger förlåt.
På morgonen låtsas hon vara en liten smidig katt och försöker "smyga"
upp i sängen men det känns mer som en klunsig elefant som lägger sig och
som man får putta ner. Då är hon helt lealös och dimper ner som en säck
på golvet...
![]() |
| Otero |
18.10.2009
En ny hälsning från Theos (Oteros) nya familj:
Hej!
Det går så fantastiskt bra med Teo.
Jag kan släppa ut henne okopplad i trädgården även om hon ibland blir lite väl nyfiken på skogen, men oj med vilken fart hon kommer hem med när hon inser att hon gått för långt!! Hon har helt slutat att dra i kopplet och barnen kan gå ut med henne på promenad.
En helt ljuvlig varelse och vi är så tacksamma att vi fått henne i vår vård.
04.10.2009
Det har kommit ett mail från OTEROS matte:
Hej Hanna!
(...)Otero eller Teo (Teodora), som vi kallar henne, är helt
underbar!!! Alla älskar henne och hon är så glad över sin nya "flock".
Alla utom Sanctus förstås, den ena katten, han är väldigt skeptisk men
det ger sig nog så småningom.
Otero är glad och vänlig och lyssnar till sitt namn och väntar och
stannar om man ber henne när vi är ute och går. Hon har nästan lärt sig
att gå fot när vi går på landsvägen. Hon tar ögonkontakt och kollar av
vad man vill och verkar på det hela taget väldigt nöjd med livet. Dock
blir hon väldigt ledsen när vi lämnar henne så vi försöker skola in
henne lite som man gör med en valp. Jag lämnade henne ensam hemma en
stund varje dag i helgen och vad som hände var att hon la sig och
försökte att gnaga sig ut genom dörren och det är ju inte roligt
för henne. Min mamma som har hund och skolat in honom som valp hjälper oss och
igår verkade det ändå som att hon gnagt lite mindre.
Då gjorde vi så att när Mats åkt iväg tog jag en promenad med henne och
sedan gjorde jag i ordning en plats innanför dörren med hennes täcke och
leksaker och en liten godisgömma innan jag åkte till jobbet. När mamma
kom en timma senare, för att göra henne sällskap till Mats kom hem,
hade hon bara gnagt lite grann så det var ju i alla fall bättre. Idag
gör vi likadant. När Mats åker till jobbet så bäddar han till henne
plus att hon ska få ett märgben att roa sig med tills jag kommer hem.
Idag blir hon själv ca. 1,5 timma och förhoppningsvis så fortsätter den
positiva trenden.
Hon blir fullständigt överlycklig när man kommer hem och pussas och
lägger sig på rygg och vill bara mysa! Vi tror att det kommer att gå
bra och att hon kommer lära sig att vi alltid kommer tillbaka.
Vi tror också att hon kommer att må bra av att få sällskap med Cleo som
vi snart ska ha hand om. De ska få börja lära känna varandra denna
veckan. Cleo är ju en gammal lugn och cool "tanthund" som är van vid att
vara hemma själv och är väldigt mjuk med både andra hundar och katter så
jag tror det blir jättebra.
Hur som helst är vi så kära i vår nya fina och härliga familjemedlem
och vi njuter av långa skogspromenader tillsammans!
September 2009, med sin nya matte och lillmatte