Plusgirokonto för gåvor är (märk gärna donationen med "till Emir"): CHANS 15 63 80-8 Djurskydd i
Östeuropa 10 04 56-3
Uppgifter för Er, som vill betala direkt till hundhemmet finns HÄR
I slutet på maj besökte jag och Wientek (min man), Emirs hundhem. Besöket började lite ovanligt - på väg ner till Warszawa stannade vi till vid EMIR för att lasta av de gåvor som vi fått från en av EMIRs vänner i Göteborg. Efter den långa resan skulle vi låna toaletten som ligger inne i huset - och vem försvarar toaletten om inte Trusia? Hon är otrolig söt, men är fortfarande väldigt rädd, även om det har blivit bättre.... Hon agerar efter principen ”anfall är bästa försvar" , det enda sättet på vilket vi kunde freda oss från henne var genom att rikta kameran mot henne - då försvann hon , det är av denna anledning som vi inte har hunnit att ta några bilder på henne...
I Krystynas rum fanns det 4 vovvar - den ståtlige Cesar, en gammal hund under behandling, Spike, rädd men ändå nyfiken, samt 2 nya hundar (Krystyna har nyligen hämtat hem 12 vanvårdade hundar från hundhemmet i Zamosc): valpen Setka och en gammal halvblind tik, Biedka.
I badrummet väntade Gapcio. Jag hade aldrig träffat honom innan, men han hade tydligen tidigare varit öppen och glad - nu verkade det som att tiden på det stora hundhemmet i Warszawa (eller kanske i det nya hemmet?) lämnat sina spår - han var rädd.... Till slut, när han såg att Beta - som också var i badrummet – samt de båda valparna som var där kom fram och kelade med oss, vågade han sig också fram.....
I köket var det full fart, ca 20 hundar for runt. Stackars Renek, alla hackade på honom, till slut hoppade han upp på köksbordet där han fick vara ifred. Tomi hälsade glatt men drog sig snabbt undan - han trivs nog inte i "hundmassor". Det enda som fastnade på bild var hans rumpa, fotografiet fick åka rakt in i papperskorgen
När vi kom ut på gårdsplanen sprang alla hundarna, till att börja med, vilt omkring. Men efter en stund lugnade de sig och de flesta la sig i skuggan - det var drygt 25 grader varmt.
Zuzia ville inte komma fram till oss, inte för att hon var rädd utan för att hon inte ville
Cola lämnade sin koja och tog några steg i vår riktning - sen svek modet henne
- men svansen rörde sig lätt hela tiden - det blir säkert bättre nästa år
Gaja är härlig - hon kom och hälsade försiktigt Vilka vackra ögon!!!!!
Mucha viftade med svansen och ville bli klappad - en stor förändring sen förra året, då hon bara tittade på oss, men ville absolut inte komma fram.
Tytus - glad och dynamisk som vanligt, med ett sår runt ena öga - han hade
varit i slagsmål igen
I samma hundgård fanns Dingo - han är helt fantastisk – han är kelig, hoppade upp på taket och ville vara nära hela tiden.
Kama, en St Bernard, befann sig i samma hundgård som Dingo och Tytus. Hon var mycket allvarlig, ville hela tiden bli klappad och verkade stå "över" alla de andra hundarna - hon kommer nog snart att hitta ett nytt hem.
Alfa var i samma hundgård som Tytus - hon hälsade glatt och sprang sedan ut på "sina egna ärenden"
Och Nocka - en hund som ingen lägger märke till - hon höll på att äta upp mig av glädje
att jag kom in i deras hundgård
Fryga är jättekelig, hon pussas hela tiden men blir tydligt störd av alla springande hundar på gården och håller sig därför helst inne (med undantag av de tillfällen under vilka det endast fanns ett fåtal hundar ute - då gick hon gärna ut).
Busia hängde hela tiden bakom oss, passade på varje tillfälle att bli klappad.
Gabi är helt fantastisk, hon är som en "husmor" på gården
Max kom fram och ville bli klappad - fast vi märkte tydligt att han inte var någon direkt "kelgris" precis
Och Lord - ojojoj
Lugn och ståtlig - men aaaah, så kelig....
Fiona, en amstaff var lekfull på ett amstaffaktigt sätt – hon tog tag i min hand och bet hårdare och hårdare Det var inte speciellt kul
Om oss
Bilder från hundhemmet
På väg till sitt nya hemland - september 2008
Hon är otrolig söt, men är fortfarande väldigt rädd, även om det har blivit bättre.... Hon agerar efter principen ”anfall är bästa försvar" 
